Med ungefär samma distans (totalt i livet typ) i kroppen skulle det såklart bli väldigt spännande och målet var att ta sig i mål. Förra veckans träning i Hemsedal gav inte så många svar på vilken tid jag kunde förvänta mig. Allt mellan 3 och 4 timmar kändes rimligt och gårdagens gissning på 3.27 var ett önsketänkande. 

Vi åker nämligen en bussresa hit med OK Alehof och de har en gissningstävling om tiderna. Den som gissar närmast på sin sluttid vinner nästa års resa :-)

Jag vann inte. Men det är jag glad för, för jag lyckades skida in i fäders spår på 2.58.15, vilket är långt mycket bättre än jag kunnat tro. Jag var så grymt nöjd och lycklig när jag gick i mål. 

I did it!!!

Det blev lite speciellt när jag gick i mål för precis då hade de prisutdelning till medaljörerna. När jag närmar mig mållinjen så ropar de ut i högtalarna: Å här kommer segraren... (Britta Norgren). Men tajmingen var så klockren med min målgång så jag kände mig riktigt som en segrare. Sedan spelades nationalsången direkt efter vilket höjde stämningen än mer. Jättekul!