Kanske för att jag själv bär på en oro. Oscar har i snart ett år haft en förstorad lymfkörtel i ljumsken som vi sökte för i november. Men alla blodprover var bra och det kändes bra. 

Nu i augusti syntes den så himla tydligt och vi var återigen på vårdcentralen. Nya blodprover togs och vi fick remiss till barnläkare eftersom den varit förstorad så länge nu. Fick brev om att blodprovet var bra. 

I fredags fm var vi hos barnläkaren. Hon tyckte inte den kändes farlig och att Oscar skulle visat andra tecken på sjukdom om den varit farlig. Hon tyckte dock, med tanke på min oro, att han skulle lämna ett blodprov till eftersom vita blodkropparna legat något lågt på sista provet. Så det blev det. Denna gång tog de dock stick i fingret och pressade ut små små droppar från två olika fingrar för att få ihop tillräckligt med blod. Skulle få svar om två veckor. Men samma eftermiddag ringer läkaren. Värdet på blodplättar är lite lågt och hon vill ta om provet om någon vecka. 

Så nu har vi en dryg veckas väntan tills blodprovet ska tas och en snabb sökning på Google och låga blodplättar gav mig sämsta möjliga start på denna helgen... Leukemi. Man ska inte googla, jag vet. 

Nu har jag bara två fokus; distrahera mina tankar och tänka positivt. Oscar mår bra, han äter som en häst, är pigg, växer som han ska, har inte ont, inga konstiga blåmärken etc. 

Kan provmetoden påverka? Spontant känns det som att blod som pressas fram är tunnare än fritt rinnande? Jag måste tro det. Jag måste tro att vår friska pojke faktiskt är frisk. Han måste vara det!